Jonny blir kriminell av Roque Falcón

Jonny blir kriminell är en både bra och förvirrande bok som är ganska svår att förstå och definiera. Men den är BRA och mycket TÄNKVÄRD så den är klart värd besväret. Speciellt som den stannar på måttliga 104 sidor. Tempot är mycket högt i boken och man slängs mellan olika händelser lite som en kula i ett flipperspel. Det här är en roman men med drag av dramatik där det är mycket dialog och ofta rent poetiskt.

Huvudpersonen i boken är Jonny som är en riktigt besvärlig ung man. Han bråkar med allt och alla från pappan till lärarna i skolan och rektorn. Den är bitvis mycket frustrerande att läsa för man vill bara att någon någonstans ska nå in bakom masken på Jonny men det är som att resonera med en vägg. Själv säger Falcón att romanen är en ”larmrapport om det akuta tillståndet som skolvärlden befinner sig i” (Alex Författarelexikon) och jag kan inte låta bli att fundera på vad det är som inte fungerar. Det sägs ju att No child is bad from the beginning – they only imitate their atmosphere. Är det alltid skolan eller familjen som är ansvariga för allt eller finns det helt enkelt hopplösa fall? Är man som man är eller blir man som man behandlas? Och vad gör man i så fall med dessa?

Ett centralt tema i boken är ett psykologiserat språkbruk som här innebär att tolka ord och dess betydelser godtyckligt till sin fördel. Detta är något som tidigare varit vuxenvärlden förunnat men som nu mer och mer spridit sig till ungdomarna som använder det både som skydd och som vapen. Till exempel kan ett ord som ”upplevelse” dras till sin spets så att en elev eller lärare som på något sätt pekats ut  inte kan försvara sig eftersom en upplevelse alltid är sann om så bara i den unika betraktarens ögon.

Ett annat återkommande tema i boken är ensamhet. Lärarna står ensamma i kampen på skolan och många är de som bara passerar och i frustration hamnar i utbrändhet eller blir omplacerade på grund av kommunikationssvårigheter. Jonny försöker vid något tillfälle nå ut till Julia som han rymmer tillsammans med men hans bakgrund gör att han inte vet hur han ska göra. Han har inte ens något ord för känslan kärlek utan kallar det för hat. Julia å andra sidan trivs inte alls i utanförskapet som rymningen för med sig och väljer att återvända hem. Kvar är Jonny. Ensam med alla andra ensamma människor han möter på vägen.

Detta är som sagt en underlig liten roman men med många angelägna teman värda att begrunda som gör den läsvärd!

Malin