torsdag 29 november 2012

Veckans tidskrift - LEVEL

Nu har vi börjat med en ny utställning i biblioteket som ska heta Veckans tidskrift. Biblioteket har uppemot 70 olika tidningar och tidskrifter som handlar om allt från fiske och dataspel till världsnyheter och hur man räddar världen. Alla har säkert sin favorit men genom att lyfta fram och berätta lite mer om en tidskrift lite nu och då kanske man kan hitta ett eller flera nya intressen.

Den här veckan har jag valt att lyfta fram tidskriften LEVEL för att det var ett jubileumsnummer.

På tidningskungen.se kan man läsa följande om LEVEL:

LEVEL är läsningen ingen seriös spelare kan vara utan! Ett magasin där Sveriges mest kunniga och inflytelserika speljournalister (Tobias Bjarneby, Thomas Wiborgh, Pär Villner, Oskar Skog, Fredrik Schaufelberger) intervjuar de viktigaste utvecklarna, recenserar kommande stortitlar, besöker Tokyos undergroundscen och minns gamla favoriter från förr. LEVEL har flera gånger utsetts till Sveriges bästa speltidning!

Till och med jag som inte är någon spelare tycker att tidskriften ser intressant ut, speciellt avdelningarna med tips och trix. I det aktuella jubileumsnumret får man lära sig typ allt om Super Mario :o)

Från och med 2013 har vi också tagit in en ny speltidning som heter Fenix. Den är mer inriktad på rollspel och strategispel. Tidningen innehåller även bräd-, dator-, figur- och kortspel, samt emellanåt även artiklar om airsoft, paintball, lajv och andra typer av sällskapsspel. Vi hoppas att den ska hitta läsare här på Fridhemsgymnasiets bibliotek!

Malin

tisdag 27 november 2012

Jag ska bli rektor när jag blir stor av Frippe Nilsson

Jag ska bli rektor när jag blir stor är en riktigt rolig liten bok. När jag tog den stod den på vuxenhyllan som allåldersbok men efter läsning klassade jag om den till ungdomshyllan där jag tror att den kan hitta fler läsare.

Boken är skriven i jag-form vilket gör att den känns som en liten självbiografi. Man får följa åttaårige Niklas som berättar om sin skolgång i början på 80-talet och jag log mig igenom större delen av boken.

Vi får bland annat läsa om mattanter, p-tidningar, kvartssamtal med förfalskade namnunderskrifter och hur man på bästa sätt kan smita undan de dagliga läxorna. Som sagt, en riktigt rolig liten bok!

Malin

torsdag 22 november 2012

Söta pojkar är bara på låtsas av Moa Eriksson Sandberg

Nästan allting har hänt, men kanske inte just såhär.

Det kan man läsa i en kort introduktion innan romanen börjar. Boken baseras på författarens dagbok från 1997-98 och innehåller många tidsmarkörer, som vilken musik det lyssnades på o.s.v.

Personligen tror jag att jag tyckt bättre om boken om jag inte vetat att den bygger på dagboksanteckningar. Det är som en verklig historia som utger sig för att vara en fiktiv berättelse som utger sig för att baseras på verkligheten. Eller något åt det hållet. Det är den där genreförvirringen som gör mig lite avogt inställd. Men jag tror samtidigt att det kan ha med mig som person att göra. En av mina bästa kompisar vill absolut inte veta vad en film handlar om innan hon ser den medan jag vill veta utgångsläget och vart vi är på väg. Var är vi, vilken tid är det, vilka är med och ungefär vad kommer att hända? Med vissa överraskningsmoment naturligtvis. Alla läsare är olika helt enkelt.

Huvudpersonen är Ella som går teaterprogrammet på gymnasiet i Halmstad. Hon är sådär typiskt tonårig som tjejer i ungdomsböcker ofta är. Hon vet inte riktigt vem hon är och gör misstaget att söka efter sig själv i famnen på olika killar. Det jag ändå gillar med Ellas olika äventyr är att de är realistiskt skildrade. Sexet är inte på något vis glorifierat utan går riktigt dåligt i början.

Det bästa med boken tycker jag är hur relationen mellan Ella och mamman skildras. Det framgår på ett så bra sätt att Ella verkligen älskar sin mamma trots att de bråkar som hund och katt, att hon på en tonårings vis inte kan hjälpa de hårda ord som kommer över hennes läppar ibland. Men det är ju helt klart en mammas perspektiv på vad som är bra med boken, kanske är det något helt annat du fastnar för?

Malin

tisdag 20 november 2012

Veckans tidskrift - Språktidningen

Nu har vi börjat med en ny utställning i biblioteket som ska heta Veckans tidskrift. Biblioteket har uppemot sjuttio olika tidningar och tidskrifter som handlar om allt från fiske och dataspel till världsnyheter och hur man kan rädda världen. Alla har säkert sin favorit men genom att lyfta fram och berätta lite mer om en tidskrift varje vecka kanske man kan hitta ett eller flera nya intressen.

Den första tidskrift vi valde att visa upp extra är Språktidningen, helt enkelt för att den hade en så rolig framsida på detta nummer.

På sin hemsida skriver Språktidningen om sig själva:

Språktidningen skriver om allt som har med alla språk att göra. Vi gör det högt och lågt, kort och långt, roligt och provocerande. I en och samma tidning ryms både avancerad populärvetenskap och lättsamma reportage. Här finns kontroverser, kuriosa och konkreta skrivråd.

I varje nummer finns också flera fasta avdelning, till exempel om runstenar, nya ord, ortnamn, nya böcker och skrivverktyg. Här hittar du flera sidor med frågor & svar. Till tidningen har vi också knutit ett antal experter som ger praktiska råd för alla möjliga och omöjliga skrivsituationer.

I tidningen finns också läsarnas spaningar – värsta korrfelet, första belägget, obegripligaste mening – och klurig språkgymnastik – korsord, svåra ord, gissa språket.

Det här är en mycket underhållande tidskrift som jag önskar att jag själv hann läsa varje nummer av, prova den!

Malin

onsdag 14 november 2012

Gilla ”Hata horan!” av Johanna Nilsson

Nu har Ingrid och jag i biblioteket läst en bok som vi båda tyckte var så bra att vi genast beställde en gruppuppsättning och hoppas att så många som möjligt ska läsa den. Det är boken Gilla ”Hata horan!” skriven av Johanna Nilsson i samarbete med Pocketförlaget och Friends.

Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Det var de som låg bakom kampanjen Mobbningssimulatorn som var den Facebook-applikation det skrevs och pratades om i mitten på oktober.

Boken handlar om nätmobbning och om hur snabbt rykten kan startas och spridas. På baksidan av boken kan man läsa följande:

Jonna och Gloria är 15 år och bästisar. De är inte särskilt populära, men inte heller mobbade. Men så hänger de med på en luciafest och får dansa med Robin, skolans snyggaste, coolaste kille. Han verkar tycka att de är helt okej, till och med söta. Det är nästan för bra för att vara sant. Det är det också. Det börjar skrivas elaka kommentarer på Glorias blogg och på Facebook bildas en Hata horan-grupp. Gloria mår så dåligt att hon börjar skära sig igen. Jonna måste göra något. Gloria får inte råka mer illa ut. Hon bestämmer sig för att ge igen med samma mynt, för på nätet kan vad som helst hända.
Vem är hora nu då?

Boken är lättläst för att passa alla och skiftar perspektiv mellan Jonna, Robin och till sist Gloria vilket gör att man får hänga med i allas tankar kring det som händer.

Det här är en bok som får en att tänka till och som väcker många känslor och som verkligen förtjänar att den diskuteras.

Malin

måndag 12 november 2012

Kura gryning i bibblan

Nu har vi Kurat gryning här i bibblan på Fridhemsgymnasiet och intresset var riktigt stort i år. Vi hade släkt ner i taket , tänt levande ljus och på borden stod fat med pepparkakor och doftade gott.

Kura gryning är en del av Nordiska biblioteksveckan som går av stapeln för 16:e gången för att manifestera högläsning, nordisk berättartradition och litteratur. När det är som mörkast i våra länder, tänder vi ett ljus och läser en bok. Måndagen är den stora högläsningsdagen när man på mer än 2000 platser mer eller mindre simultant högläser årets utvalda texter på respektive språk.

Dagens samhälle kännetecknas av kulturell, språklig och etnisk mång­fald. Litteraturen kan hjälpa oss att överbygga avstånd och hjälpa oss att sätta oss in i andras tankar, känslor och upplevelser. Årets böcker är utvalda för att ge oss verktyg för att vi bättre skall förstå varandra trots våra olikheter i det mångfaldiga Norden som är årets tema.

Böckerna är Klas Klättermus av Thorbjörn Egner för barn, Jag är Zlatan av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz för ungdomar och Hallonbåtsflyktingen av Miika Nousiainen i vuxenkategorin.

Vi började med att Ingrid läste ur Hallonbåtsflyktingen som handlar om Mikko Virtanen. Han har ett problem. Han vill inte längre vara finsk. Han vill inte vara den där tysta och grubblande typen med ångestkänslor och dåligt självförtroende. Istället vill han vara svensk! Efter vissa inledande svårigheter går det vägen. Mikko blir Mikael Andersson, en vältalig äkta man och familjefar från Göteborg. Priset blir högt, men vad gör man inte för att få leva i världens bästa land?

Jag blir så sugen på att läsa den, låter hur kul som helst!

Efter det läste jag högt ur Jag är Zlatan. Zlatan växte upp i en jugoslavisk familj i Rosengård i Malmö. Rosengård är tyvärr inte känt för sina prunkande rabatter och Zlatan själv hade väl inte heller helt rent mjöl i påsen under sin uppväxt. Idag är han, trots barndomens motgångar både inom familjen, skolan och fotbollen, en av världens största fotbollstjärnor. Boken har hittills lästs av över en halv miljon svenskar och klättrar på topplistorna över hela Europa. Den finns även i en lättläst variant.

Längtar nästan till nästan november redan nu för det var riktigt mysigt :o)

Malin

onsdag 7 november 2012

Pojken som kallades Det av Dave Pelzer - och andra eländesskildringar

Nu har jag äntligen tagit mig tid att läsa Pojken som kallades Det: ett barns kamp för att överleva av Dave Pelzer som så många av våra elever läser. Och det var ju sannerligen ingen trevlig läsning. Det är faktiskt fullkomligt jä-la obegripligt att det finns människor som kan utsätta andra medmänniskor, av eget kött och blod eller ej, för det Davids mamma utsatte honom för. Att ens ge sitt/ett barn en örfil är tveklöst otänkbart men här handlar det om systematisk fysisk och psykisk tortyr. Dagligen. I åtta års tid. Jag blir alldeles matt bara jag tänker på det.

Sist i boken finns ett kapitel som heter Perspektiv på barnmisshandel där man kan läsa att det när boken kom 1995 uppskattades att vart femte barn i USA utsattes för fysiska, emotionella eller sexuella övergrepp. Vart femte barn! Pelzer skriver även följande i utdrag.

En individ som i barndomen utsatts för misshandel kan när som helst som vuxen känna sig manad att ta ut sina uppdämda frustrationer på samhället eller på dem som han eller hon kanske älskar. De mest spektakulära fallen kommer till allmänhetens kännedom. Ovanliga händelser säljer lösnummer och höjer tittarsiffror. [---] Men betydligt vanligare är de fall som bara försvinner i glömskan […]. Varje år rymmer tusentals misshandlade flickor hemifrån och säljer sina kroppar för att överleva. Andra hämnas genom att ansluta sig till gäng som bara inriktar sig på våld och förstörelse.
Många som utsatts för misshandel som barn begraver sitt förflutna djupt inom sig, så djupt att de tror att det skulle vara omöjligt att de själva förvandlas till barnmisshandlare. […] Men när vardagsproblemen börjar torna upp sig tillgriper det forna misshandelsoffret ofta det reaktionsmönster han eller hon fick lära sig som barn. De tar ut sina frustrationer på sin partner och barnen och sluter därigenom omedvetet cirkeln, och så fortsätter ilskans och vredens cykel för evigt.



Vill man läsa mer om Pelzers liv efter att han räddades undan sin misshandlande mor så finns det två fortsättningar. Andra boken heter Pojken som inte fanns : ett fosterbarns sökande efter kärleken hos en familj och tredje boken heter Pojken som överlevde och handlar om Pelzers försök att förstå och om kampen att gå vidare med sitt eget liv.

Första och andra boken har vi även på engelska.


Utöver dessa tre böcker har även en av Pelzers yngre bröder vid namn Richard B. Pelzer skrivit en bok som heter En brors berättelse : att överleva en barndom av misshandel. När Dave räddades vid tolv års ålder var det den åttaårige Richards tur att bli moderns offer. Eftersom han tidigare varit moderns medhjälpare i misshandeln av Dave var skammen så stor att han inte tordes berätta för någon vad som hände i huset. Även på den boken finns en fortsättning som heter En tonårings resa : att överleva en fasansfull barndom. Vi har inte den boken hos oss och den är slutsåld på förlaget men den finns att låna på bl.a. stadsbiblioteket.

Vill man fördjupa sig i ämnet barnmisshandel kan man läsa t.ex. Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige : en nationell kartläggning 2011 som återfinns på avdelning Vnam tillsammans med annan litteratur inom området .

Är det istället de så kallade eländesskildringarna man är intresserad av så finns det en biografi som heter Mamma sa att jag var sjuk skriven av Julie Gregory som låter fascinerande. Den handlar om sjukdomen Münchhausen by proxy som innebär att vårdnadshavaren uppfinner symptom hos sitt barn för att få läkarens uppmärksamhet. Under hela sin barndom blir författaren Julie ständigt röntgad, opererad och medicinerad för sjukdomar som hennes mamma hittade på eller rent av orsakade. MBP anses vara den mest dödsbringande formen av barnmisshandel som är känd idag.

Detta blev ett långt inlägg om elände – eller om att sätta sig in i andras tankar, känslor och upplevelser.

Malin

måndag 5 november 2012

Kaffe med rån av Catharina Ingelman-Sundberg

Kaffe med rån är en mycket charmig och underhållande historia om ett gäng pensionärer på ett ålderdomshem. Jo, jag lovar!

Det är nämligen så att på ålderdomshemmet sparas det gärna in en hel del för att maximera vinsten. Endast si och så många koppar kaffe per dag, inget fikabröd till eftermiddagskaffet i fortsättningen, åldringarna medicineras för att hålla aptiten nere för att spara pengar på mat o.s.v. o.s.v.

Men så en dag ser en av gamlingarna en dokumentär på tv om fångvården och inser att internerna har det tusen gånger bättre i fängelset än de har i det fria. De får välja mellan tre olika rätter varje måltid och de får komma ut i friska luften varje dag.

Och på den vägen är det. De fem gamlingarna sätter igång att planera olagligheter för att hamna i fängelset. Men det är lite si och så med bl.a. minnet på äldre dar så detaljplaneringen är väl sådär kan man säga.

Som sagt en mycket underhållande historia som jag rekommenderar såväl gammal som ung! Inte bara för att bli road en stund utan dessvärre tror jag att man får en ganska god inblick i hur det bitvis kan vara på vissa inrättningar för äldre människor.

Malin