torsdag 25 april 2013

Saker min son behöver veta om världen av Fredrik Backman

Okej, jag vet att jag är den tilltänkta målgruppen men det här är bra och jag tror ändå att stora delar av boken kan tänkas tilltala ungdomar också. För den kan liksom förklara varför föräldrar är som de är. Fredrik Backman skriver riktigt roligt. T.ex. följande underhållande stycke:

Fattar du att när jag var liten och man såg en film och man inte kom på vad en skådis hette, då fanns det inget sätt att ta reda på det! Man var tvungen att vänta till nästa dag och gå till biblioteket och slå upp det. Jag vet. Helt sjukt. Eller så fick man ringa en kompis och fråga, men sug på den här då: Då kunde man få lägga på luren efter tio signaler och bara "nä, han var inte hemma". Inte h-e-m-m-a, fattar du?

Idag får alla gymnasieungdomar här på skolan en egen bärbar dator första dagen. Punkt.

Och om du ungdom provar att läsa den nu och tycker den är helt kokobäng, prova igen när du fått barn i framtiden så ska du se att den är helt underbart på pricken!

Malin

onsdag 24 april 2013

Vanessa : flickan i glaskupan av Carolina Gynnig

Och nu är det Malin som är tillbaka på Fridhemsbibblan några dagar, härligt att vara bland alla böcker igen!

När jag jobbar blir det nästan uteslutande ungdomsromaner men nu när jag varit mammaledig får jag välja alldeles själv och då blir det mest deckare och humor. En bok jag passat på att läsa är fortsättningen på Carolina Gynnings debutroman. Den första delen hette Laura : flickan från havet och den skrev jag om den 18 maj 2011. Jag skrev bl.a. att det var en ganska typisk chick-lit och att den inte ursäktar sig, jag tyckte ganska bra om den. Fortsättningen heter Vanessa : flickan i glaskupan och nu börjar det bli lite mera skruvat.

Vi snackar tvillingsystrar som återuppstår från det döda och avbryter bröllop, inspärrningar på psykiatrisk avdelning, en lesbisk romans på den slutna avdelningen och en sidohistoria med en pedofilmördare i Thailand.

Jag läste den här boken på ett par dagar mitt i en annan bok jag höll på med (som var jättebra men tog foreeeever att läsa) och jag gillar att läsningen flyter på utan ansträngning. Kanske är det lite väl krystat ibland. Eller ganska ofta. Men jag gillar den ändå. Underhållande läsning helt enkelt.

Malin

måndag 22 april 2013

(Re)play! av Jean-Philippe Blondel

Benjamin går tredje året på gymnasiet och livet är allt annat än på topp. När han får veta att rocklegenden och musikproducenten Franck Ménard ska komma till skolan för att hålla en föreläsning och lyssna på några av skolans band väcker det upp känslor hos Benjamin. Det som hände mellan kompisen Mathieu och bandets sångerska Clara som splittrade bandet. För ett år sedan skulle han ha gjort vad som helst för att få träffa Ménard. Nu är det annorlunda, idag har han inget band längre och en vänskap som han trodde skulle vara för livet varade mindre än arton månader.  Dörren till en återförening känns helt stängd…eller finns det kanske ändå en möjlighet att kunna gå vidare och återförenas?

Det genomgående temat i boken är musik, att spela och skriva låttexter, men den handlar också om relationer och att utvecklas. Jag tyckte om att läsa den här boken, det var lätt att ta till sig huvudpersonen Benjamin och leva sig in i hans trassliga tillvaro.

Ingrid

                                                                                                                                         
                                                       
 

fredag 19 april 2013

Gräspojken av Christer Lundberg

Christer Lundberg säger om sin bok: ”Gräspojken är en rövarhistoria, och i en sådan är det mesta påhittat, men hur otroligt det än kan låta har en del av det faktiskt hänt. Det är klart: Jag har aldrig ägnat mig åt storskalig marijuanaodling eller haft ihjäl någon. Men precis som huvudpersonen Kalle förlorade jag oskulden till en blå pall.”
 
Vet inte riktigt var jag ska börja, i den här boken händer det mest otroliga hela tiden. Ändå är Kalle Karlsson en ganska vanlig tolvårig kille i en vanlig svensk stad. Det som är speciellt med Kalle är att han är en sån som verkligen går in för saker han blir intresserad av, sådär så det nästan slår över och blir fanatiskt. Det är p.g.a. denna egenskap i kombination med en rad slumpmässiga händelser (utspillda fågelfrön, sex och samlevnadsundersvisning, ANT-dag, Mr Chance, bilsemester till Amsterdam..) som Kalle börjar odla marijuana i sommarstugans källare. Utan att egentligen förstå vad som händer blir han en viktig kugge i den kriminella undre världen. Inspirerad av favoritserien Miami Vice och med viss hjälp av sin familj och flickvännen Ulle försöker han hantera de problem ett kriminellt liv med maffia och mördare för med sig. Och problem blir det kan jag lova.

 Jag gillade första delen av boken helskarpt. Det är en varm och dråpligt rolig uppväxtskildring där man får lära känna Kalle. Även om Kalles familj kan betecknas som dysfunktionell är det inte det som står i fokus, men det är klart att utan den biten skulle Kalle inte blivit en marijuanaodlare i alla fall inte i den omfattningen... För min del blev det lite för mycket med allt som händer sedan, jag tycker det blir lite "jönsonligan" över det hela. Men för den som gillar roliga böcker med ett snabbt tempo där det händer en massa galna saker är det säkert en fullträff.
 
Ingrid
 

måndag 15 april 2013

Cirkeln blir film!

För ett år sedan när vi i samband med Littfest hade besök av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg skaparna av succéboken Cirkeln fick vi veta att det tyvärr inte skulle bli någon filmatisering av boken. Det var nog många som blev lite besvikna. Nu har det tydligen löst sig med ett nytt filmbolag som ägs av "Abba-Benny" och hans son Ludvig. Kul! Ser fram emot att se hur de lyckas göra boken till film.   http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/nytt-samarbete-sluter-cirkeln

Sen kan jag passa på att tipsa om seriealbumet som handlar om samma karaktärer som i boken och  bygger på tiden mellan Cirkeln och Eld. Det är ett nära samarbete mellan "Cirkel-författarna" och serietecknarna Kim W. Andersson, Karl Johansson och Lina Neidstam. Finns att låna här i bibblan.





tisdag 9 april 2013

Kvinnor och barn först - Nedmonteringen av AT-289 av Peter Terrin


Nu är jag inne i en period med alldeles för många böcker på gång samtidigt. Doktor Joseph av Andreas Roman (som jag ännu inte blivit riktigt klok på), Djävulskyssen av Unni Lindell (deckare jag började lyssna på under påsklovet som lovar gott), Gräspojken av Christer Lundberg (just börjat men gillar mycket så den ska jag spara och ge min fulla uppmärksamhet), The Perks of Being a Wallflower av Stephen Chbosky (snackisen just nu som hittar sina läsare utan boktips från bibliotekarien) och några till.

Kvinnor och barn först – Nedmonteringen av AT-289 av den flamländske författaren Peter Terrin känner jag mig i alla fall klar med och blir alltså dagens boktips för er som gillar lite konstiga böcker. Föll direkt för boken när jag läste att det var en Kafka- och David Lynch-liknande berättelse. Jag älskar böcker som lyckas nästla in ett krypande obehag blandat med lite absurd komik i en annars ganska vardaglig berättelse. Här är det Karsten som trots sin unga ålder har fått som uppgift att leda nedmonteringen av en stor maskin med beteckningen AT-289 som använts vid tillverkning Ebony, ett slags kolsvarta klinkerplattor (det är något märkligt med plattorna...). Han kommer med sina fyra medarbetare till den nedlagda fabriken som ligger i en liten by belägen i en dal, förvissad om att så snabbt och effektivt som möjligt utföra arbetet och återvända hem. Fabriken var tidigare byns stolthet och främsta inkomstkälla. Karsten känner ett stort ansvar som arbetsledare för de betydligt äldre och erfarna montörerna. Han ställs tidigt inför det första problemet som kan verka som en bagatell. Det är omöjligt att få tag på färskt bröd i byn, det enda som erbjuds på hotellet dom bor på är skorpor och hans medarbetare börjar knota allt mer när de inte kan få ordentlig mat. Problemet växer till absurda propotioner och följs av andra komplikationer som påverkar arbetet. Karsten känner sig allt mer motarbetad och otillräcklig som ledare för uppdraget. Byborna framstår inte som otrevliga men på något vis otillgängliga och undflyende. Jag får samma känsla av beskrivningen av den lilla byn och byborna  som när jag läste Himmelsdalen av Marie Hermanson även om inte miljön är lika vacker här. Som sagt, gillar du lite udda och kafka-liknade böcker är det säkert något för dig. Annars ska du nog hellre läsa något annat: )
Ingrid