torsdag 28 februari 2013

Dagboksanteckningar från ett källarhål av David Wiberg

David Wiberg känner jag till från bl.a. Varan-TV som gick för ganska många år sedan och som jag tyckte var hysteriskt roligt. Nu har kan kommit med sin debutroman som bygger på två teaterföreställningar, Svart Tulpan och Dagboksanteckningar från ett källarhål, där han själv gestaltar karaktären Linnea 16 år. När jag läser boken känns det verkligen som att få tal del av en ung tjejs tankar och vardag. Det är inte på något sätt ett förlöjligande, jag känner med Linnea och minns plötsligt själv hur knöliga många situationer och relationer kunde vara. Det kan det förstås vara nu också men ändå på ett annat sätt (man börjar väl bli van).
 
Det jag uppskattar mest med boken är nog språket, alla uttryck och liknelser som Linnea använder. Det blev också många småleenden och ett riktigt gapskratt. Det finns en episod med Linneas pappa inblandad som jag återgått till, läst flera gånger och skrattar lika gott varje gång, Gudmo!: ). För min del är nog igenkänningsfaktorn hög när det gäller pappan också.

Ingrid
 
 
 

måndag 25 februari 2013

Noors trädgård av Sara Wadell

Skrev för några veckor sedan om  I samma båt av Sara Wadell, en bok som gick rakt in i mitt hjärta. Uppföljaren Noors trädgård levde helt klart upp till mina förväntningar. Nu är det alltså Noor som står i fokus. Hon är less på jobbet i tvättstugan, less på att hålla ordning och ständigt tvingas lösa konfliker mellan grannar som bråkar om allt sånt som man gärna bråkar om i just en tvättstuga. Livet i allmänhet känns rätt grått och meningslöst. Nu är det Hassans tur att peppa henne till att göra något nytt, varför inte gå med i den arbetsgrupp som ska bildas för att göra snyggt på gården? Hon gillar ju blommor och trädgårdsarbete. Efter att ha funderat ett tag tänker Noor att hon kan göra ett försök. Hon har så fina minnen från farmor Shilas trädgård, alla växter hon älskat i hemlandet. Kanske kan hon göra verklighet av drömmen, en oas full av vackra blommor! Hon går på arbetsgruppens första möte och lägger fram sin plan…det går väl inte så jättebra… men Noor är inte den som ger upp i första taget. Det blir en tuff kamp mot byråkrati och för att få med sig de andra i gruppen. En brokig skara karaktärer som trots meningsskiljaktigheter kanske ändå ska lyckas samarbeta. Värme, humor och allvar.
 
När jag läser böckerna om Noor och Hassan får jag lite samma känsla som när jag läste En man som heter Ove av Fredrik Backman. Jag saknar verkligen Ove. Som tur är känner jag andra som delar samma känsla och det händer ganska ofta att vi snackar Ove. Det här blev alltså tre boktips! / Ingrid
 

torsdag 21 februari 2013

"Dina brev lägger jag under madrassen" - Astrid Lindgren & Sara Schwardt

I "Dina brev lägger jag under madrassen" återges i helhet brevväxlingen mellan Astrid och Sara, en brevväxling som sträcker sig från 1971-2002.  Tänk att en brevväxling kan berätta så mycket. Vet inte riktigt hur jag ska förklara det men det känns som att jag på en och samma gång läst två biografier och en roman... Ett levande porträtt av en fascinerande flicka, en berättelse om utsatthet och längtan efter få känna sig älskad. Hur en vänskap brevledes växer fram och utbytet av tankar om livet, kärleken och om hur svårt det är att vara människa. Det är en skön känsla att kunna konstatera att Astrid var just en sådan person som jag tänkt mig henne. En barnens försvarare, klok, underfundig och med barnasinnet kvar. Jag är glad att både Sara och Astrid bröt sin ömsesidiga överenskommelse att inte visa breven för någon: )
 
 
Ingrid

måndag 18 februari 2013

Millan av Pia Hagmar


Oj, det var längesedan jag läste en ”hästbok”. Jag har ett förflutet som en sån där typisk ”hästtjej”: ) levde för ridlägren, ridskolan och att få sköta någon annans häst ibland. Allt med hästar fick mig att sväva på rosa moln t.o.m. att mocka. När jag inte fick vara i stallet plöjde jag mängder av böcker från Wahlströms ponnyklubb, Black Beauti förstås och tidningen Min häst. Den ultimata lyckan, den stora drömmen att få en alldeles egen häst blev aldrig uppfylld…
Så när jag nu läste Millan av Pia Hagmar var det lätt för mig att leva mig in i huvudkaraktären Millans hästintresse. Men även om stallet och hästarna har en viktig roll i boken är det i första hand en berättelse om en tonåring som får ta ett allt för stort ansvar. Millans föräldrar är så uppfyllda av sina egna problem att de inte klarar av att vara just föräldrar. Mamman är djupt deprimerad och pappan som gått arbetslös en längre tid får det allt svårare att hantera sina alkoholproblem. Millan får ta rollen som mamma till sin älskade lillebror Josef. Hon gör allt för att han inte ska ta skada av misären hemma. Hon hämtar på dagis, fixar mat och nattar honom på kvällen. Trots att hon vantrivs hemma vill hon skydda sina föräldrar och håller därför tyst om problemen. Den tid hon får över tillbringar hon i ett stall där hon hjälper till och får ibland rida. Marianne som äger stallet ser i Millan många goda egenskaper och hon förstår nog att allt inte är som det ska. Jag blev väldigt gripen av Millans berättelse och jag är säker på att även den som inte har något hästintresse kommer att gilla Millan.
Ingrid

onsdag 13 februari 2013

Alla hjärtans dag

Imorgon är det ju alla hjärtans dag, jag tror ju på att vi ska uppskatta varandra varje dag, men varför inte säga något snällt till någon imorgon också!

Det finns många fina, omöjliga, underbara, olyckliga, lyckliga och otänkbara kärlekshistorier genom tiderna. Ibland tycker jag att det är underbart att läsa just en sån historia. Idag har vi ställt ut några kärlekshistorier vi gillar i bibblan, kom gärna förbi och låna en, eller varför inte tipsa om en som du tycker om?


/Maria

måndag 11 februari 2013

Kickboxaren av Maria Björn & Niklas Krog

Är inte så insatt i ämnet kampsport men jag känner flera som är intresserade, både att utöva och se på. Kickboxaren handlar om Eremias, en skötsam kille som pluggar på gymnasiet. Hans pappa är död och Erimias tar stort ansvar hemma för sina småsyskon. Han har ett fint förhållande till sin mamma som jobbar hårt för att familjen ska ha det så bra som möjligt. En kväll blir han brutalt överfallen, misshandlad och rånad på sin mobil. Att han har ont, är blåslagen och utan mobil är inte det värsta. Det värsta är känslan av skam och förnedring. Killen som misshandlade honom hade bokstäverna ROBIN taturerade på knogarna och det enda Eremias kan tänka på är att leta upp honom och hämnas. När han så får tag i Robin slutar det bara med att Eremias blir ännu mer slagen, han inser att han behöver lära sig att slåss för att kunna få sin hämnd. Han får tips om en K1-klubb och efter att ha övertygat tränarna att han inte alls är ute efter att bli en slagskämpe får han börja träna. I hemlighet ruvar han på hämnden. Jag tycker att boken på ett bra sätt skildrar hur ett överfall skadar mer på insidan än det som syns på utsidan och vilka konsekvenser det kan få. Det ger också en inblick i hur det går till att träna kickboxning. Att vara arg på sin motståndare försämrar möjligheten att segra. Ett slut som lämnar mig hängande i luften...det måste väl komma en fortsättning!

Ingrid

fredag 8 februari 2013

the Walking dead



Jag har vänner som avgudar tv-serien the Walking dead, som bara säger "- du måste se den, du kommer äääälska den". Efter att ha läst X antal böcker om vampyrer, häxor, zombies så kände jag att jag kanske skulle ta en paus från fiktionen. Det var till vi köpte in serieböckerna the Walking dead...

Det började oskyldigt med att jag stod i lånedisken och bläddrade lite en eftermiddag när treorna hade universitetsdag, helt plötsligt hade jag läst halva första boken och jag ville bara veta vad som hände sen. Serien börjar med att huvudpersonen Rick vaknar upp ensam på ett sjukhus, han har legat i koma i flera veckor efter att ha blivit skjuten i tjänsten som polis. Under tiden i koma har världen förändrats, det finns inte många människor kvar, en epedemi har svept över världen och väckt de döda till liv... vart finns hans familj???

Nu återstår bara att börja se tv-serien!

Om du sett tv-serien, läs serieböckerna!
Om du inte sett tv-serien, läs serieböckerna!

/Maria

onsdag 6 februari 2013

Förr eller senare exploderar jag av John Green

Om du gillade boken Innan jag dör av Jenny Downham, rekomenderar jag varmt Förr eller senare exploderar jag, som är skriven av John Green, som oxå skrivit boken den spännande boken Var är Alaska?.

Hazel Grace är sjutton år, hennes mamma och doktor kommer fram till att hon är deprimerad, hon gör inte mycket annat än att ligga i sängen, läsa samma bok om och om igen, går sällan hemifrån och ägnar sin rikliga fritid åt att tänka på döden.
Hennes doktor inser att Hazel är påväg in i en kliniskt djup depression och rekomenderar henne att börja i en stödgrupp för cancerpatienter...

Hazel har en obotlig cancer som hon har haft sen många år, en medicin i prövostadiet har dock gjort att cancern inte växer mer, men hon kan inte andas utan syrgas. Stödgruppen är lika deprimerande som Hazels framtid, men stödgruppen besöks en dag av Isaac och Augustus som blir Hazels vänner... och det är här boken vänder, Hazel Grace är en fantastiskt smart och sarkastiskt rolig ung person och hon träffar här likasinnade som hon hittar gemenskap med och också den episka kärleken! Den som det skrivs fantastiska historier om, för det är det som är Förr eller senare exploderar jag, en episkt vacker kärlekshistoria! (tyvärr med inslag av cancer)
Läs den!


/Maria