Av Dr Jekyll och Mr Hyde skriven av Robert Louise Stevensson hade jag innan jag läste den nu underliga föreställningar om stora flugögon. Måhända från någon filmatisering? Eller så har jag bara väldigt livlig fantasi… Jag kan ju nämligen konstatera nu att det inte finns minsta spår av några flugögon i handlingen.
Boken utkom 1886 och handlar om den trevlige och skötsamme Dr Jekyll. Hans vänner blir förvånade när den respektable doktorn börjar umgås med en synnerligen obehaglig liten man som gjort sig skyldig till att ha slagit ner ett barn på gatan. En av hans goda vänner, advokat Utterson, upptäcker dessutom att Dr Jekyll testamenterat allt i sin ägo till denna konstiga Mr Hyde. Sanningen om Dr Jekyll och Mr Hyde visar sig vara fruktansvärd. Berättelsen handlar om människans inneboende förmåga till både gott och ont.
Ganska onda tycker jag nog också att Fettpärlans medresenärer är i novellen med samma namn skriven av Guy de Maupassant år 1880. Kriget är precis slut och vi får följa ett sällskap på tio personer som reser med häst och vagn mot hamnstaden. När de rest några timmar börjar alla känna sig sugna på frukost men inget värdshus finns i sikte. Den enda i sällskapet som tänkt på att ta med sig mat är hon som kallas Fettpärlan. Hon är en gatflicka, en hora, som alla känner till. Hon bjuder alla i vagnen på en ordentlig måltid med allehanda delikatesser. När de stannar för natten på ett värdshus ombes Fettpärlan att gå till den tyska soldaten, vilket hon gör, men hon kommer snart tillbaka ursinnig. Tysken vill att hon ska ligga med honom, annars kommer han att hålla kvar hela sällskapet. Sedan får vi följa de övriga passagerarnas diskussioner kring huruvida Fettpärlan själv har rätt att bestämma eller om hon borde släppa till för sällskapets bästa. En mycket intressant och bra novell! Bilden här är tagen ur en rolig bok som heter 80 romaner för dig som har bråttom skriven av Henrik Lange och utgiven på Kartago förlag. Lange har verkligen lyckats sammanfatta långa tunga böcker på endast tre serierutor på ett fantastiskt sätt!
Huruvida herr Rochester i Charlotte Brontës Jane Eyre från 1847 är ond eller inte som låser in sin galna fru på vinden kan man ju diskutera. Men det som egentligen står i fokus i denna roman är ju den föräldralösa medelklasskvinnas uppväxt och liv som kvinna. När föräldrarna dör lämnas Jane bort till elaka släktingar och skickas snart iväg till en internatskola för fattiga flickor. Men Jane vill bestämma över sitt eget liv och vi får följa hennes väg genom livet. Kärleken till herr Rochester är stor men det centrala i boken är ju egentligen hennes arbete för självständighet.
Avslutningsvis idag ska jag skriva kort om en av världens mest lästa böcker, Daniel Defoes Robinson Crusoe från 1719. Den handlar om Robinson Crusoe vars fartyg råkar ut för en våldsam storm. Crusoe är den enda överlevande och spolas upp på en öde ö där han tvingas leva ensam i MÅNGA år. Och då menar jag många, hans följeslagare infödingen Fredag ansluter efter drygt 25 år och först efter 28 år blir de räddade och återvänder till civilisationen. Brukar man kolla på dagens Expedition Robinson i tv kan man ändå tycka att originalet Robinson hade det rätt bra på sin ö, han räddar massor med saker från det förlista skeppet, han har verktyg och mat, han odlar och har rentav husdjur. Däremot är han som sagt helt ensam i drygt 25 år och det är då inget jag skulle vilja vara med om.
Sist ut i vår lilla miniföljetong om klassiker blir Singoalla, Madame Bovary, Stolthet och fördom samt min personliga lättlästa favorit Brott och straff.
Malin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar