tisdag 28 februari 2012

Någon i din säng - Mörkrädd - Sankta Psyko

Jag har frossat i svensk skräck de senaste veckorna efter ett uppehåll med fokus på andra genrer. Gav mig i kast med två böcker av Andreas Roman som jag hört talas om men aldrig läst. Jag började med Någon i din säng (2009) som handlar om den unga och framgångsrika författaren Sofia som har en destruktiv relation med sin låtsaskompis från barndomen. Sett utifrån har Sofia allt men under den glamorösa ytan känner hon sig fruktansvärt ensam. Berättelsen gör avstickare till hennes barndom där hon som en nyfiken och fantasifull flicka ändå har svårt att få kompisar. Hennes föräldrar har inte tid med henne och hon känner sig bortvald. Som ständig följeslagare har hon sin låtsaskompis. En dag dyker David upp, en lite ängslig pojke i hennes egen ålder. Sofia behöver inte sin låtsaskompis längre men hennes låtsaskompis är inte en vanlig låtsaskompis som bara försvinner… Sofias låtsaskompis blir svartsjuk och försöker skada Sofia och hennes nya vän. I Sofias vuxna liv har hon försökt hålla ”kompisen” på avstånd men börjar känna sig allt mer lockad att släppa honom närmare. Det är en olustig krypande känsla i boken när Sofia balanserar mellan förnuft och galenskap. Jag hade själv två låtsaskompisar som barn, tror det var när jag började skolan som jag avslutade den bekantskapen. Det gick smärtfritt men det kan ju ha berott på att dom var två och dessutom systrar: )
Mörkrädd (2008) hänger ihop med Någon i din säng. Jag tyckte inte det var någon nackdel att läsa böckerna i omvänd ordning. I Mörkrädd är nu David, Sofias barndomsvän, vuxen. David lider av en sjuklig rädsla för mörker. Utåt sett är han en glad och omtyckt person men i sin ensamhet kämpar han för att överleva nätterna. Han kan inte somna förrän det börjar ljusna ute vilket medför att han ständigt är trött och har mörka ringar under ögonen. Ett knep av många är att träffa prostituerade, inte för att ha sex utan för att ha sällskap på natten. Det är under ett sådant möte han öppnar sig och berättar om sitt problem. Han får tips på en bra psykolog (samma som Sofia går hos) och börjar gå i terapi. För att verkligen möta sin rädsla ska han bo ensam i en stuga ute i skogen. Jag kan avslöja att det inte går så bra… Jag får inte riktigt samma känsla för den här berättelsen, kan nog bero på att jag aldrig varit särskilt mörkrädd.


Den tredje skräckiga boken, som jag bara har några sidor kvar att läsa, är Sankta Psyko av Johan Theorin. Hans böcker kan väl betecknas som psykologisk thriller men jag tycker att de senaste gränsar till skräck. Tänk Sankta Patricia en sluten psykiatrisk klinik för våldsbrottslingar granne med dagiset Gläntan. Trasiga själar, hemligheter och galenskap i en vardaglig verklighet. Inte helt trovärdig men det tycker jag inte alltid är så nödvändigt. En riktigt spännande bok som jag har svårt att lägga ifrån mig!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar