Det här är inte historien om en japansk kvinna som kom till Kalifornien som postorderbrud på 1920-talet. Det är historien om alla japanska kvinnor som kom till USA som postorderbrudar på 1920-talet.
Boken är skriven på ett ganska speciellt sätt där öde på öde staplas på varandra. Inledningen av boken låter som följer:
På båten var de flesta av oss oskulder. Vi hade långt svart hår och platta breda fötter och vi var inte särskilt långa. Några av oss hade inte ätit någonting annat än rissoppa som små och hade därför lätt krokiga ben, några av oss var bara fjorton år gamla och själva fortfarande småflickor. Några av oss kom från stan och hade eleganta stadskläder, men många fler av oss kom från landet, och på båten hade vi på oss samma gamla kimonor som vi hade haft i många år – urblekta och ärvda från våra systrar, lappade och omfärgade många gånger. Några av oss kom från bergen och hade aldrig förr sett havet annat än på bild, och några av oss var döttrar till fiskare och hade vistats vid havet hela våra liv.
Och på det viset fortsätter det med beskrivningar av båtfärden, förhoppningarna, packningarna, första mötena, första natten och livet i USA fram till den dag i december 1941 då de tillsammans med sina familjer pekas ut som förrädare.
Det här är en mycket gripande bok om än på ett lågmält sätt. Det är samtidigt lättläst men inte lättsmält och jag rekommenderar den verkligen till alla och envar.
Malin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar