Simon har sedan han var liten drömt om att bli den bästa
fotbollsspelaren i världen. Nu är han 15 år och har kommit in på fotbollsgymnasiet
i Malmö där bara de riktigt lovande talangerna platsar. Tillsammans med sin
pappa och lillebror flyttar han till en ny stad och ny skola. Visst är det
trist att skiljas från flickvännen men det ordnar sig säkert tänker Simon.
Livet ser verkligen ljust ut! men inne i Simon gnager en obearbetad sorg och
saknad efter mamman som är död men som hans pappa i sin egna stora sorg inte klarar
av att tala om.
Första dagen på terminen efter ett hårt träningspass kommer
tränaren fram till Simon och säger: ”Bra jobbat, grabben!
Jag har haft ögonen på dig idag. Du har fin teknik och verkar vara i toppskick
nästintill, men fundera på att gå ned några kilon. Det kan hända att du orkar
bättre om du har mindre massa att flytta. De är de små sakerna som gör det.” I den stunden bestämmer sig Simon för att sluta äta. Han
utvecklar en svår ätstörning och det går fort. Det är en stark och skrämmande
skildring av hur Simon skadar sig själv genom att träna stenhårt, svälta,
hetsäta och kräkas. Hans lyckorus över att se hur kilona rasar växlat med det svarta självföraktet som får honom att ljuga och smussla. Boken tar upp många viktiga frågor som berör
oss alla. Ingrid
Jag tyckte den boken var så bra och jag läste ut den på ungefär 6 timmar. Och jag reagerade stark på just de citaten från tränaren. Vuxna ska inte säga sånt till barn!
Jag tyckte den boken var så bra och jag läste ut den på ungefär 6 timmar. Och jag reagerade stark på just de citaten från tränaren. Vuxna ska inte säga sånt till barn!
SvaraRaderaHåller med! det är en viktig bok, det vore bra om alla som tränar unga idrottare läste den.
Radera