torsdag 3 maj 2012

Varma kroppar av Isaac Marion

Nu har jag läst ut Isaac Marions debutroman Varma kroppar. Jag har faktiskt inte läst den populära Twilight-serien men om jag förstått det rätt är det den omöjliga kärleken mellan människa och vampyr som är bokens huvudtema. I Varma kroppar uppstår det kärlek mellan en människa och en zombie.  Handlingen utspelas i en framtid där civilisationen kollapsat, städerna är förfallna som efter ett krig och en smitta har spridit sig. Döda förvandlas till zombier som vandrar omkring på jakt efter födan som förstås är de levande människorna. Zombierna är i olika stadier av förruttnelse, från att nästan se ut som när de levde till de som bara är benrangel. En del kan tala om än lite torftigt och släpigt medan andra bara kan frambringa stönande läten. R ser riktigt bra ut för att vara zombie och är dessutom sympatisk. Hans kompis M är betydligt mer förruttnad men en ganska kul kille. Dom tillbringar dagarna på en flygplats och beger sig ibland ut på jakt efter mat.
 ”Att äta är ingen trevlig syssla. Jag biter av armen på en man, och jag avskyr det. Jag avskyr hans skrik, för jag gillar inte smärta, jag gillar inte att göra folk illa, men sån är världen nu. Det här är vad vi gör. Det är klart att om jag inte äter hela honom, om jag sparar hans hjärna, så kommer han att resa sig upp och följa efter mig tillbaka till flygplatsen, vilket kanske får mig att känna mig bättre. Jag presenterar honom för alla, och så kanske vi står och hänger och grymtar tillsammans ett tag. Det är svårt att säga vad ”vänner” innebär nuförtiden, men det där kanske kommer rätt nära. Om jag behärskar mig, om jag lämnar kvar tillräckligt…” (s.10)
Det är just hjärnan från en levande som en zombie hungrar efter. Genom att äta av den kan zombien ta del av den levandes känslor och minnen, kan känna sig lite levande för ett tag. Det är under en jakt som R träffar Julie. Han sliter strupen av hennes kille Perry och när han smakar av dennes hjärna drabbas han av starka minnesbilder av Julie och blir helt förtrollad av henne. Han smetar in henne med blod så att de andra zombierna inte ska känna vittring av levande föda och smugglar med henne till flygplatsen och det flygplan han har som sitt hem. En omöjlig kärlekssaga?
Jag tyckte om att läsa Varma kroppar även om jag en bit in i boken började vackla lite. Första delen av boken med beskrivningen av zombiernas liv gillade jag skarpt, både osmakligt och roligt. Osmaklig på det sätt zombierna är i Ajvide Lindqvists Hanteringen av odöda. Själva kärlekshistorien kände jag mig däremot tveksam till men efter att ha tagit mig halvvägs genom boken hade jag charmats av både R och Julie och ville absolut veta om det ändå inte fanns en liten chans att det skulle kunna bli ett lyckligt slut…
Tips på en riktigt bra blogg! Swedish Zombie, som intresserar sig för de levande döda i litteraturen.
http://www.swedishzombie.com/2012/02/varma-kroppar-filmaffischen.html

http://www.swedishzombie.com/2012/02/intervju-isaac-marion-om-varma-kroppar.html