Det var ett tag sedan jag läste en Läckberg nu men den här tyckte jag var riktigt bra.
Som vanligt så får vi följa två parallella historier, en i nutid och en hundra år tillbaka i tiden, och sakta men säkert vävs de två historierna ihop. Eller egentligen är det tre historier, under en påsklunch 1974 försvinner en hel familj spårlöst från ön Valö utanför Fjällbacka. Alla utom den 1-åriga dottern i huset, Ebba. 37 år senare återvänder Ebba och hennes man Mårten. De har förlorat sin son och bestämt sig för att börja om på en ny plats, de ska rusta upp den gamla villan och starta ett bed-and-breakfast. Men först försöker någon att tända eld på huset och sedan blir de beskjutna ute på ön.
Jag tycker att historien har flera huvudpersoner. Dels är det som alltid polisen Patrik Hedström och hans fru författaren Erica Falck med tre barn under fyra år. Men i fokus av denna berättelse står också polisen Gösta eftersom han var med 1974 när familjen försvann. Sen har vi alltså Ebba som naturlig medelpunkt och Ericas syster Anna som får i uppdrag att inreda Ebba och Mårtens projekt.
Det jag gillar mest med Läckbergs böcker är att man får veta lika mycket om poliserna som jobbar med fallet som om själva brottet, men samtidigt vet jag att det är just det många inte gillar. Vad tycker du?
Malin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar