tisdag 13 september 2011

Himmelsdalen - Marie Hermanson

Jag läser just nu Marie Hermansons senaste bok Himmelsdalen. Hermanson är ju en av mina favoritförfattare och jag gillar verkligen hennes nya bok. Förra läsåret diskuterade vi livligt Musselstranden på Östra bokcafé och Mannen under trappan med elever på samhällsprogrammet. Jag ser redan fram emot att få prata med andra som läst Himmelsdalen. Marie Hermanson har förmågan att förmedla den där känslan av att befinna sig i gränslandet mellan verklighet och galenskap.
I Himmelstal en liten otillgänglig men vacker by i Schweiz finns ett rehabiliteringscenter för människor med psykiska åkommor. Dit åker Daniel, en 35-årig svensk lärarvikarie, för att besöka sin tvillingbror Max. Bröderna har ett komplicerat förflutet men Max som är intagen p.g.a. sin maniska läggning behöver hjälp och betalar resan för att få träffa Daniel. Daniel känner sig kluven inför resan och mötet med brodern men väl där njuter han av den vackra naturen och det lyxiga men något mystiska rehabcentret.  Max är intensiv och uppe i varv som vanligt men verkar ändå må riktigt bra och lyckas på ett överrumplande sätt övertala Daniel att byta plats med honom för några få dagar. Bröderna är enäggstvillingar och ser med små justeringar identiska ut. Det är nu mardrömmen börjar… Jag sugs in i Hermansons berättelse och den kusliga suggestiva stämningen.  Kommer Daniel någonsin få lämna Himmelstal? Vem är egentligen Daniel?  Och vem är Max? Ja, som vanligt har författaren lyckats få mina tankar att skena. Spännande!  /Ingrid

tisdag 6 september 2011

Lilla Darling av Johanna Nilsson

Diana är tjejen de flesta dömer ut som strulig och lite slampig. Men inte Jerry, för honom är Diana Lilla Darling och han vill inget hellre än att komma henne nära. Han vet bara inte hur han ska göra. Jerry är en helt vanlig kille, men varje morgon målar han en sorgrand med svart kajal runt sina blå ögon. En del tror att han är bög för att han sminkar sig men han har bara så mycket svartkänslor i sig att han behöver visa det svarta.

Jag gillade den här boken för att Jerry inte bara gnäller boken igenom och så löser sig allt i sista kapitlet (för löser sig gör det ju nästan alltid). Istället så agerar han för att det faktiskt ska hända något med Lilla Darling.

En stor del av handlingen i boken gäller också gruff mellan olika grupperingar bland ungdomarna där de bor. Jerry står med en fot i vardera läger, han går i skolan med ena gruppen men är kompis med personer i den andra. Hela maktkampen var intressant att läsa om och trovärdigt skildrad. Och så gillade jag att läsa om Jerrys relation till lillasystern.

Malin

torsdag 1 september 2011

Det är så logiskt alla fattar utom du av Lisa Bjärbo

En passande titel. Johan och Ester har varit bästa kompisar i tio år men Johan har varit kär i Ester de senaste fyra. Och alla fattar utom Ester om är dökär i en hårdrockskille… Det skulle kunna vara så himla förutsägbart och fånigt men på något sätt blir det bara så himla bra fastän det är så himla förutsägbart.

Och som vanligt har jag svårt att sätta fingret på exakt vad det är som är bra. Det är en känsla jag får när jag läser, att karaktärerna är sådana att man vill veta mer om dem vare sig man finner dem sympatiska eller ej. För mig handlar det mycket om ett uppfinningsrikt språk med bra flyt vilket ofta brukar gå hand i hand med att huvudpersonen själv är uppfinningsrik och med en hel del oflyt.

Det enda jag inte gillar med boken är samtidigt det jag älskar mest. Slutet! Jag är helt enkelt avundsjuk för det är den här typen av slut i ungdomsromaner som skapar bittra kvinnor i 30-årsåldern. Killar som Johan är nämligen synnerligen ovanliga, så ovanliga att de bör fridlysas.

Malin

tisdag 30 augusti 2011

Vad hatet gör kan ingen fatta av Marie-Chantal Long

Just nu gillar jag att läsa böcker som vidgar mina referensramar. Om jag enbart fick lita till mina egna erfarenheter för att förstå världen omkring mig skulle jag nog känna mig ganska begränsad och lost men tack vare att jag läst så mycket kan jag sätta mig in i hur de flesta jag möter kan tänkas fungera, åtminstone lite grand.
Den här boken handlar om Martha som precis ska börja på danslinjen på gymnasiet. Ibland är det skönt att känna igen sig i det man läser men här handlar det för mig just om att försöka förstå andra. Marthas pappa är nyförälskad och hon hatar pappas nya kvinna, har mer hat i sig än jag någonsin kan förstå. Och ändå tycker jag mig nästan förstå innan boken är slut. Varför Martha känner sig tvungen att vara så fel i skolan. Varför hon väljer att gå danslinjen fast hon inte kan dansa och fastän hon inte alls ser ut som en balettdansös utan rentav är ganska tjock. Och mest intressant är att se vad som når fram till Martha. Vilka som försöker och hur det gör.
Det här är en psykologisk thriller som får en att tänka till och som inte lämnar någon oberörd.
Malin

onsdag 24 augusti 2011

Bryta om av Åsa Anderberg Strollo

Den här boken, som är en roman men känns nästan som en sann historia, handlar om Minna som precis ska börja gymnasiet i Skärholmen. I sin lilla presentation av sig själv berättar hon att hon bor med sin pappa Håkan, hans fru och sina småsyskon i en stor sekelskiftesvilla i Bromma.

Och det är nästan helt sant. Bortsett från att Minna faktiskt inte alls bor med sin pappa i hans fina villa i Bromma utan med sin mamma i en lägenhet i stan. Och att mamman inte heller är där eftersom hon är intagen på psyket. Och att hon är helt pank och hungrig och att lägenheten är sunkig och luktar illa. Riktigt illa. Men att trots att livet är tufft när mamma är intagen så är det inget mot när hon skrivs ut. För mamma är ju faktiskt fortfarande sjuk.

Eddie bor i en rivningskåk och är den enda som vet hur Minna har det. Han tycker att hon ska skita i skolan (som ändå ger viss trygghet och ett mål mat om dagen och stulen matlåda med hem) och hänga med honom till Sydamerika istället. Men vem ska ta hand om mamma om Minna inte gör det?

Bryta om kom 2007 och blev både Augustnominerad och vann Stora läsarpriset. Och det är en bra bok. Trots den osannolika misär som Minna lever i så är boken fullkomligt trovärdig. Hade jag inte sett liknande livsomständigheter på tv de senaste åren i program om exempelvis extrema samlare och människor som helt enkelt inte städar sina hem av olika orsaker, så hade jag nog inte kunnat ta till mig boken på samma sätt. Har man inte sett det är det omöjligt att förstå att somliga faktiskt delar sin bostad med larver och diverse andra djur. Nu blev boken istället otroligt stark för mig och jag rekommenderar den till alla som vill ha en inblick i hur det kan vara att leva med en psykisk sjukdom och vilka följder det kan få.

Malin

tisdag 23 augusti 2011

Sötaste Klara av Sara French

Att lära känna nya vänner på nätet är inget ovanlig, allt fler finner också den stora kärleken på det sättet. Helt klart ett bra sätt att lära känna varandra snabbt på ett djupare plan. Det är vad 15-åriga Klara gör i boken Sötaste klara skriven av Sara French. Klara känner sig ganska ensam och misslyckad, tycker att livet är trist och grått tills hon får kontakt med Marcus-89 på nätet. Hon blir helt enkelt så där underbart störtförälskad, hon strålar och livet och alla runtomkring strålar tillbaka. Efter att ha chattat på msn nästan varje dag och pratat i telefon bestämmer de sig för att träffas på ”riktigt”. Marcus erkänner att han ljugit om sin ålder, han är 28 år inte 22 som han sagt från början, helt okej ändå tycker Klara! Hon bara måste få träffa honom, kan inte tänka på något annat. Som läsare anar man förstås oråd men jag tycker ändå att man kan leva sig in hur Klara känner det och förstå henne. Jag ska förstås inte avslöja vad som händer när Klara och Marcus slutligen träffas men det är en spännande och angelägen bok tycker jag.
Tyvärr finns det faror som lurar på nätet, människor som ljuger och har onda avsikter. ”Alexandramannen” är ett ruskigt och verkligt exempel på det. En man som sökte upp sina offer på internet och inriktade sig på yngre tjejer. Han gömde sig bakom täcknamnet ”Alexandra” och lockade med löften om modelljobb och pengar men också vänskap. Han dömdes till elva års fängelse för bl.a. våldtäkt och grovt sexuellt utnyttjande av minst 58 tjejer, ett flertal under 15 år. 2008 kom boken Alexandramannen – en berättelse om vår tids största nätsexhärva av Katia Wagner ut. Det är en omskakande skildring av sårbarhet, utsatthet och utnyttjande. Sex av tjejerna berättar själva om sina upplevelser och även förövaren är intervjuad. Boken Alexandramannnen finns också som lättläst i en kortare version, men heter då Addad på nätet. Böckerna finns att låna här på bibblan.  // Ingrid

måndag 8 augusti 2011

En dag av David Nicholls - Tjugo år. Två människor.

Tillbaka efter en lång och skön semester och det känns helt okej. Har förstås njutit av den efterlängtade och avkopplande sommarläsningen. En bok som stannat kvar så där lite extra hos mig är En dag av David Nicholls. Boken har fått stor uppmärksamhet och lovordats i bloggar, av recensenter och författare.  Den kommer förresten också att komma som film i oktober med Anne Hathaway och Jim Sturgess i huvudrollerna med originaltiteln One day. Jag hade alltså stora förväntningar när jag börjad läsa men kände mig inte så överväldigad under själva läsningen. Men på något underligt sätt kände jag en saknad efter berättelsen och dess karaktärer när jag läst ut boken, och nu flera veckor senare kommer jag ofta på mig med att tänka tillbaka på huvudkaraktärerna Emma och Dexter.
Berättelsen inleds i Edinburgh den 15 juli 1988 där Emma och Dexter tillbringar en natt tillsammans efter att ha tagit sin universitetsexamen. Nästa dag skiljs de åt men fortsätter att hålla kontakten som vänner. Sen skildras deras liv den 15 juli de kommande 20 åren. För att kort beskriva deras olika personligheter kan jag berätta att Emma t.ex. skriver många djupa och långa brev medan Dexter lite då och då i hasten skickar henne vykort som ger en ytlig bild av festande och flickvänner. Trots att de inte träffas så ofta finns den där magiska dragningen mellan dem som växer allt starkare genom livets med och motgångar. Det jag uppskattar mest med En dag är författarens förmåga att göra Emma och Dexter så levande för mig som läsare och jag tycker det är häftigt, på ett konstigt sätt, att en berättelse kan växa och bli bättre ett tag efter att jag läst den. Långtidsverkande: )
// Ingrid